Entries from oktober 2007 ↓

När man är 50+ så funderar man över mycket…

Nyss smällde glödlampan över köksbordet, och häromdagen två i vardagsrummet. På tre dagar har lika många glödlampor gått sönder. Är det bara jag som tycker att tiden går fortare nu än när man var 30 – eller ÄR det inte så att glödlamporna faktiskt håller mycket kortare tid numera?
Eller kan det vara både – och…?

En annan konstig sak med Tiden: somrarna känns mycket kortare nuförtiden, och vintrarna blir bara längre och längre, och mörkare och mörkare…

Kan det bero på att glödlamporna är trasiga?

Fuchsiorna blommar fortfarande, ganska obekymrade om de ganska lätta nattfrosterna som kommit. De plantor som står allra vackrast i blom bär jag in i hallen på kvällarna, och så ut på yttertrappan igen nästa förmiddag. Att även dagarna kan vara kyliga, kanske bara runt 6-8 plusgrader, har inte fuchsiorna något emot – de är tuffa, tåliga växter som föredrar svalka framför värmeböljor!
Fotona nedan är dock tagna i augusti, när fuchsiorna bjöd på sin vackraste blomning…

Bilden ovan: den storblommiga First Lady, en riktig primadonna…
Bilden nedan: Den pytte-pytte-lilla blekrosa microphylla-fuchsian nere t. v. är inte större än en liten lillfinger-nagel! Den eleganta vita fuchsian Evensong ser jättestor ut jämfört med encliandran, men är i verkligheten bara medelstor.

De småblommiga fuchsiasorterna brukar kompensera blommornas litenhet med en desto mer överdådig rikedom av blommor!

Ovan: Den storblommiga Marcus Graham, som dessutom ger rik blomning, vilket är ganska ovanligt för storblommiga fuchsiasorter. Nedan: En humla på kärleksfullt besök hos en Bella Rozella – min mest storblommiga fuchsia! Jämför humlans storlek med blommans…!

De fuchsior som är överblommade och börjar se risiga ut har jag än så länge ute (20 oktober, i zon 2), men i skyddat läge och med plastdukar som nattligt skydd. Men nu är det nog hög tid att flytta in allihop för vinterförvaring – men favoriter och späda plantor får stå uppe i bostaden och växa på sparlåga till våren…

På tal om våren kommer jag att tänka på spirande små fröplantor – och på ett inlägg hos Leo Beata om små, små plantor från frön hon tagit från en av sina egna fuchsior! Det kan bli fuchsia-syskon med väldigt olika utseenden, beroende på hur generna råkat kombineras… I bästa fall kan det bli alldeles underbart vackra blommor! Mamman kan vara en Celia Smedley, som är en underbar sort och kan bli mer än manshög! Den som vill försöka identifiera en namnlös fuchsia kan leta i Sv. Fuchsiasällskapets bildgalleri med mängder av fuchsiasorter! Varning, dock, för att bildernas färgnyanser inte alltid stämmer helt med verkligheten… Ibland finns mer än ett foto av en sort – kolla då alla fotona och försök att upptäcka färgstick med hjälp av bladverkets färg. På siten finns även odlingsråd, bl a om vinterförvaring, kolla bland de många länkarna!
Det ska bli spännande att få veta hur dina små fröfuchsior ser ut när de blommar nästa sommar, Leo Beata – jag håller tummarna!

Q:

Allt är kaos, min fru kallar mig ett Vandrande Misstag och vill skiljas. Och det vill jag också, för nu står jag inte ut längre! Ungarna är stora nog att flytta hemifrån snart, och sedan grälar hon väl ännu mer gräl på mig… Livet är inte alls som jag ville att det skulle bli! Jag ville bli konstnär och skapa SKULPTURER, av jord och… Jag VET att jag har talangen, men i stället för att SKAPA sliter jag med ett tungt, skitigt och dåligt betalt jobb för att försörja familjen! Jag och min granne skyfflar jord nätterna igenom, och sedan säljer vi den svart till Weibulls, som Planteringsjord. Och några veckor senare är den tillbaka, nergrävd igen, och vi skyfflar upp den igen – det tar ju aldrig slut! Hur 17 ska jag få tid att SKULPTERA?
“Sexuellt svältfödd svartjobbare”

A:

Käre “Sexuellt svältfödd svartjobbare”! Din situation är verkligen beklagansvärd – men det finns hopp!
Först och främst måste du och din granne nischa er och få ett bättre avtal med Weibulls: sälj jorden som Kravmärkt, och döp om den till Under-jord eller något annat som inte finns förut och som ni därför kan ta snuskigt bra betalt för. Tyvärr blir det väl fortsatt nattarbete, eftersom ni jobbar svart – men det blir ju kortare arbetstider när lönsamheten ökar, så du kommer att få tid över till ditt Skapande! Vad beträffar skilsmässan så ger den dig ju möjlighet till en ny, och lyckligare, relation! LYCKA TILL, med ALLT!

Copyright (c) Ursula, hemligheter.nu

(Scen 3. En undanskymd vrå i en vildvuxen trädgård. Vatten droppar från de regnvåta trädens lövverk, samlas i försänkningar i marken. Nattmörker, en vårtbitare spelar som besatt. Herr och Fru Sork står intill en pionplanta under ett körsbärsträd, de ser sig omkring.)
Fru Sork, anklagande: Så du menar att DETTA är det enda alternativet vi har? Att stanna kvar i det här TRÄSKET!?!
Herr Sork, suckar uppgivet: Ja, här bor ungarna i alla fall i en giftfri miljö, och de kan inte fastna i fällor, eller…
Fru Sork, ironiskt: Eller bli dränkta i sömnen?!? Nä du, Gustav, HÄR stannar jag inte kvar!
Herr Sork: Jag gör så gott jag kan, men DET DUGER JU ALDRIG åt dig! Jag ska säga dig att mitt liv kunde sett så mycket BÄTTRE ut ifall jag inte gift mig med dig! Jag skulle…
Fru Sork, fräser hånfullt: Jaså du, Gustav! SÅ lät det minsann inte när du ville ha mig i säng – på FÖRSTA träffen! Då smörade du så att det stod härliga till – jäkla maskros-casanova! Och jag vet nog att du varit på Bettan också, ditt kräk! Kanske har ni varit ihop i alla dessa år, när jag snutit ungar och städat golv, och…
Herr Sork, har fått nog och avbryter: Jag har fan INTE varit otrogen! Inte med Bettan, eller med någon annan heller! Men nu önskar jag att jag HADE varit det, för jag är ingen jäkla munk fastän du tvingat mig att leva som en! Och DU var minsann inte nödbedd den där första gången, kom ihåg det! Och du blev på smällen direkt, fastän du SA att du skyddade dig – du ville säkert bara få mig fast…!
Fru Sork, fräser: Man kan väl glömma… Men MITT största misstag var att någonsin träffa DIG, för du är ett enda stort VANDRANDE MISSTAG, Gustav!
(Tystnad. En ängel går genom trädgården, de ödesdigra orden är uttalade och kan inte tas tillbaka… Vårtbitaren börjar spela igen. Från detta ögonblick kommer tillvaron aldrig mer att vara densamma, ty tidigare gömda avgrunder har avslöjats…)

(Fortsättning följer… längre fram… måhända…)

Copyright (c) Ursula, hemligheter.nu

(Scen 2. Fru Sork sitter i trädgårdens solnedgångsbelysta hörna hemma hos bästa väninnan. De båda väninnorna festar på cruditée med salsa verde, och alla paret Sorks barn är med; de springer, hoppar, piper och skriker medan de jagar varandra bland de blåblommande syrenbuskarna.)
Väninnan: Ja, JAG har då aldrig fattat hur du kunde falla för Gustav sådär första gången – inte ens när han var UNG!
(Fru Sork torkar sig eftertänksamt på kinden med servetten.)
Fru Sork, med lätt rodnad: Jo men det liksom bara HÄNDE, jag tyckte väl han var trevlig och snygg! Och han gav mig en massa komplimanger, och kelade och kysstes så fint… Och så bjöd han på delikatesser, och så MASKROSVIN till det… Han fick mig att känna mig SPECIELL och värd att skämmas bort, helt enkelt! ”Wine and dine them into bed”, du vet… Kanske var det någon partydrogig växt också i salladen, skulle inte förvåna mig…
Väninnan, aningen överlägset: Ja, du, det var ju en himla massa dåliga bortförklaringar… SÅ lätt föll då inte jag, det kan jag tala om för dig!
(Fru Sork tappar sin servett på gräset och stirrar chockad på väninnan, som med låtsad oberördhet höjer hakan och andas in kvällningens sybaritiska syrendoft.)
Fru Sork: VA’!?!? Menar du att GUSTAV… att DU låtit MIN Gustav FÖRFÖRA dig!?! DU?!? Vi som varit bästa vänner sedan vi var små…! Ditt falska stycke, har du kanske varit hans älskarinna under hela vårt äktenskap?
(Väninnan tittar ner och föser bort en blomfluga som landat på hennes tallrik. Fru Sork.reser sig upp, solens sista strålar faller på hennes upprörda ansikte och visar en själ i uppror, ett rov för stridiga och smärtsamma känslor…)

(Fortsättning följer…)

Copyright (c) Ursula, hemligheter.nu

Q:

Min man är en oduglig drömmare, som inte gjort karriär och som inte ens kan ordna en anständig bostad åt oss! Vi bara grälar hela tiden… Aldrig någon romantik eller kramar och myspys, antingen jobbar han eller också är han hemma och då vill han bara ha sex! Nu har jag fått nog av honom och vårt äktenskap, jag vill skiljas men jag är rädd att bli ensam. För, alltså, VEM vill ha en halvgammal sexbarnsmamma…?
Ska jag våga skilja mig och hoppas att jag kan hitta en ny man, eller ska jag skaffa mig en romantisk älskare?
“Missnöjda Frun”

A:

Kära “Missnöjda Frun” – varför inte göra bådadera? Man kan aldrig få för mycket av det goda, eller hur? Friskt vågat är bättre än sträng som brast!

Copyright (c) Ursula, hemligheter.nu

(Scen 1. Herr och Fru Sork ligger och sover i ett mörkt rum. Plötsligt börjar det droppa från taket. Fru Sork sätter sig upp och ruskar om Herr Sork.)
Fru Sork, ilsket: Gustav, nu läcker det in IGEN! Nu måste du GÖRA NÅGOT!!!
Herr Sork, yrvaket: Öh…Va’…? Göra va’då?
Fru Sork: Nu står jag inte ut längre, Gustav! Jag har bett dig SÅ många gånger att göra något åt det där taket, men det blir ju aldrig tätt! Nu har jag FÅTT NOG, hör du det?!?
Herr Sork, muttrande: Men det är inte så lätt att hålla det tätt, fastighetsägaren sabbar ju hela tiden…
Fru Sork, i varnande ton: Då får du väl hitta något ANNAT ställe vi kan bo på, Gustav…!
Herr Sork, suckar uppgivet: Du vet vilken bostadsbrist det är nu, det finns ju inget ledigt…
(Ett långt ögonblicks tystnad, Fru Sork stirrar stint på Herr Sork.)
Herr Sork: Okej, okej, ta det lugnt! Jag kollar väl på grannfastigheterna, då…
(Herr Sork hasar sig ur sängen och går ut från sovrummet.)
Fru Sork, ropar efter honom: Jag tar barnen och flyttar om det inte blir bättring snart! Hör du det, Gustav…? JAG FLYTTAR…!

(Fortsättning följer…)

Copyright (c) Ursula, hemligheter.nu