Entries from december 2007 ↓

Q & A: Vad är det för fel på Fruntimmer nuförtiden?!?

Q:

Jag förstår mig banne mig inte på Det Täcka Könet! Här gör man allt för att behaga fruntimren: man är begåvad och spirituell, man är trevlig och rolig, man visar sina vackraste sidor och bjuder dem på bilder ur sitt liv, man gör närapå allt för att göra dem nöjda … Man är m.a.o. ett föredöme för varje Sann Gentleman! Men vad får man till tack – jo, gnäll, skäll och klagomål! De bemöter mig Otacksamt, och riktigt O-Täckt, minsann! Vad är det för fel på Fruntimren nuförtiden, egentligen? Vad vill de ha av mig? Räcker det inte med att jag skriver för dem – eller kan de inte läsa???
“Voffor gör dom på detta viset – mot MIG?”

A:

Käre “Voffor gör dom på detta viset – mot MIG?”! Min första undran, efter att ha läst Ditt klagansfulla brev, är : Uttrycker Du Dig klart och entydigt – eller skriver du på dubbla tangentbord? Och inte kan väl EN man ha mer rätt än MÅNGA kvinnor…? (Om han inte är taliban, förstås…) Jag har ju bara Dina ord på hur det föreligger, men de räcker för att få mig att undra: Finns det möjligen anledning för Dig att begrunda det välkända ordspråket ”Som man badar får man ligga”…?

Copyright (c) Ursula, hemligheter.nu

Badaren äntligen avslöjad!

Emedan den ökände bloggaren ”Badaren” bedrägligen och falskeligen föregivit, i rubriken ”Så ser Badaren ut”, att han i gårdagens blogg skulle delge sina läsare en avbildning av sig själv, men icke levererat den utlovade bilden, ser vi det som vår Publicistiska Plikt att avslöja:
Så här ser ”Badaren” ut!

badaren_louisxiv.jpg
Av den extrema munderingen att döma är ”Badaren” klädd för maskerad, och den släta (ja nästan rentav barnsligt lena) ansiktshuden tyder på att han här är avporträtterad i unga vuxenår – eller har han möjligen låtit injicera sig med Botox? Detta senare är givetvis inget vi påstår eller ens vagt vill antyda – det är bara en häpen undran som genomryser oss…
För övrigt kan vi icke undgå att utbrista: Vilka spiror!

Lilla älskade ”Dock”…

Det finns ord som jag älskar…
Mest älskar jag nog ordet ”dock”… Det kan varsla om en snart stundande konflikt, om nya ord som skall vända på dem man strax innan läst – ”dock” förändrar, förminskar eller tar rentav tillbaka de omedelbart föregående orden: ”Han hade bedyrat henne sin eviga kärlek, dock trodde han ej på vare sig evighet eller kärlek.”
Mest effektfullt – men emellanåt även brutalt – blir det i början av en mening, med versalt D: ”Jag älskar dig, lilla Dock! Dock ser du väldigt underlig ut, när jag betraktar dig noga och länge – vilken säregen samling av tecken…!”
Dock gäller detta även för många andra ord, vid noggrannt och istadigt iakttagande, så var inte ledsen, lilla Dock – jag älskar dig ju dock!

God Jul från Ursula & Manet…

GOD JUL &

Ett GOTT ÅR 2008!

Hur Tomten ser ut vet ju alla, redan sedan barnsben, så här kommer i stället en bild som ni aldrig sett förut – i alla fall inte exakt så här…

jagolym3.jpg
Tack, Manet, för att du gjorde huvudparten – eller, rättare sagt, resten – av bilden! Det lilla som återstod phixade jag i Photoshop… ;-)

En MÄTT & Fridfull Jul,
och Ett rättvist, Bättre NYTT År!

önskar jag alla hungrande, förföljda och förslavade Människor,
och vår utsugna, skövlade, förorenade – och enda – Jord!

Solen återvänder före Jul!

VÄGRA jul-stressa, och vägra hälften av alla Jul-Måsten! Dra ner litet här och litet där, och lägg julfirandet på en sansad nivå,,,
Tänk i stället på att snart, snart kommer solen att stiga upp allt tidigare, vecka efter vecka…
sunrise_brighton.jpg
(Soluppgång vid Englands sydkust)
Själv har jag slutat Fira Jul för länge sedan – jag firar Vintersolståndet i stället! I år infaller det lördagen den 22 december – på Julafton har dagen redan hunnit bli en liten smula längre…
Vad är mera värt att fira än Ljusets Återkomst…?

En berörande röst…

Här är tredje varianten av ”Les feuilles mortes”, som i den mycket fria översättningen till engelska döpts till ”Autumn leaves”. Prévert skulle nog inte känt igen sin franska ursprungstext… Bland andra Frank Sinatra och flera amerikanska jazzsångerskor har sjungit in ”Autumn leaves”, men jag valde en live-inspelning med Eva Cassidy. Hon har en fascinerande, variationsrik röst, som förmedlar både sårbarhet och känslig styrka.
Eva Cassidy föddes i Washington, D. C. 1963 och ansågs tidigt vara en musikalisk talang, men hon var extremt blyg och hade svårt för att uppträda inför större publik. Verkligt känd blev hon först efter sin död, när en engelsk radiokanal började spela hennes musik, och sju år efter hennes död nådde hennes album de brittiska topplistorna och såldes i miljonupplagor. Eva Cassidy dog i cancer 1996, bara 33 år gammal.
Det enkla ackompanjemanget på videon (Eva Cassidy spelar själv gitarr, och ett piano samspelar i bakgrunden) framhäver Cassidys röst på ett fint sätt, som känsligt förmedlar originalmelodins tonfall av kärleksfullt vemod.

Uppdaterat augusti 2011:
Råkade upptäcka att ”Autumn leaves” inte längre finns tillgänglig på YouTube, så jag lägger in en video där Eva Cassidy sjunger ”Over the Rainbow” vackrare och mer gripande än jag hört någon annan sjunga den.

Att stå ensam på en scen…

När jag lade in YouTube-videon med Yves Montand i natt, så slog det mig hur han kunde stå helt ensam på scenen och trollbinda en stor publik, helt utan påkostad dekor, doa-körer eller ett batteri av häftiga ljus- och färgffekter… Han stod där i ljuset från ett par strålkastare, klädd i svart och med bara en mikrofon till hjälp, och sjöng sina sånger för en hängiven publik.
Likaså lilla tunna Edith Piaf, så spröd och bräcklig, klädd i en enkel svart klänning och utan minsta paljett eller sexig styling – publiken älskade henne! (Det finns fler exempel, men inte alltför många.) Vilken utstrålning de hade, vilka sångartister de var – och de håller än i dag…
Hur många av dagens artister skulle överleva på scenen eller i musikvideos, om man skalade bort all förskönande musikteknik, all tillsatt sexighet och alla ögondistraherande specialeffekter…?

Andrea Bocelli: Les feuilles mortes

Visst kan det vara intressant att jämföra olika artisters inspelningar av samma ”låt”? Roligt att jämföra arrangemang, tolkningar och röster! Jag har börjat göra så med en del av min favoritmusik, och just nu är det ”Les Feuilles mortes”, som jag hittade i en mängd varianter på YouTube! Många olika instrumentalversioner, ofta med jazzmusiker, men även med många olika sångartister. Här är det den blinde italienske tenoren Andrea Bocelli som tagit sig an den:


Bocelli har en vacker röst (och så vacker han själv har blivit, på mogna da’r!), men han saknar den där speciella ”chanson-känslan” som Yves Montand har, och som jag tycker framhäver Préverts text. Bland miniatyrerna för andra videos finns en fin version av Juliette Greco, plus en version där Yves Montand sjunger sången helt utan ackompanjemang (a capella).

Andrea Bocelli nattar Elmo :-)

Omåttligt uppmuntrad av att ha lyckats lägga in min allra första YouTube-video och få den att placera sig där jag ville… så utmanar jag nu Ödet och lägger in en video till! En barn-anpassad och lekfull version av ”Time to say goodbye”, med välsjungande och vackre Andrea Bocelli. (Vilket hår! Och vacker panna, och ögonbrynen, leendet…! Och vilken snygg NÄSA, Katrin!)
Egentligen skulle jag lagt in ”Les feuilles mortes” i Andrea Bocellis version – men den kommer i nästa inlägg! Här kommer nattandet av Elmo, som minsann också kan sjunga… Eller… nja…

I YouTube-menyn kan du hitta Sarah Brightman & Andrea Bocelli sjungande ”Time to say goodbye” i en av de andra videofilmerna, som syns som miniatyrer. Klicka på den nästnäst sista, med den mörkhåriga Sarah Brightman på fotot – Sarah sjunger litet bättre än Elmo… ;-)

Fransk nostalgi i musik & bilder…

Ingen kan sjunga ”Les feuilles mortes” så som den mogne Yves Montand, med hans uppövade känsla för franska ”chansons”…
Texten är skriven av poeten Jacques Prévert, mina tonårs favoritpoet. Medan Montand sjunger visar videobilderna en nostalgisk kavalkad av svartvita foton på Prévert, Edith Piaf, dramatikern Samuel Becket, den store Jean Gabin, Simone Signoret och många andra kända franska skådespelare från 40-, 50- och 60-talen – fram till Brigitte Bardot och Jean-Paul Belmondo. Till ljudet av de långa slutapplåderna för Montand ser man ögonblicksbilder från Paris’ gatuliv, med påfallande många förälskade par – vilket förstärker nostalgin hos oss som betraktar Paris med en blick förförd av den Blå Timmens magi…
Uppdaterat 16.10.08: Tyvärr finns inte längre den vackra videon som jag beskriver ovan, så jag har i stället lagt in en video från den åldrade Montands (avskeds?)konsert på Olympia. Han sjunger sången ännu bättre än i unga år, och publiken älskar honom mer än någonsin!

Yves Montand (1921-1991) upptäcktes och hjälptes fram av Edith Piaf, och han var i många år (1951–1985) gift med en av Frankrikes främsta skådspelerskor, Simone Signoret. De ligger begravda bredvid varandra på kyrkogården Père Lachaise i Paris.

”Alternativ AB-blogg på WordPress!”

Har nyss publicerat det här inlägget på min AB-blogg Ad Lib, hoppas det drar AB-folk till WP-gemenskapen…:

hit_any_key_duckpc.jpgAnnica ”Rubinum” har tagit ett förträffligt initiativ och skapat en kontaktplats för AB-bloggare som tröttnat på trasslet och flyttat till WordPress – en gemenskap och ett nätverk även utanför AB! Jag hoppas att ALLA missnöjda AB-bloggare åtminstone skaffar sig en gratis WP-blogg, och börjar med att publicera sina inlägg även på WP! Då är det bara att fortsätta på WP, om/när AB kraschar eller lägger ner, eller när tålamodet med Too many connections och annat trassel tar definitivt slut…

WP har många bra kontakt-funktioner – och dessutom har WP mycket snyggare stilmallar… :-)
Gå åtminstone in på
WordPress-bloggen och kolla runt…! :-)