Min pedantiske granne har en pedantiskt välskött trädgård – men han har en del märkliga saker för sig, i mitt tycke…
En dag råkade vi båda två stå under mitt stora körsbärsträd, som är rotat bara en dryg meter från tomtgränsen. Vi sa Hej, genom en glugg mellan buskarna, och Hur är det, och litet om vädret – och så tittade han upp i körsbärsträdet och sa:
- Det är bara fåglarna som äter bären, du äter dem ju inte…
Och jag tänkte blixtsnabbt: Aldrig i livet att det stora, vackra trädet ska tas bort!!! Det växer på min sida av gränsen, du!
Som om han läst mina tankar, och snabbt valt ett annat alternativ, sa han:
- Kan jag få ta bort några grenar längst ned?
- Javisst, svarade jag, det har du t o m laglig rätt att göra.
Han var tyst några sekunder, och så sa han:
- För det faller ner så mycket körsbär och kärnor…
Jaa, tänkte jag, det faller ner många perfekt mogna och fräscha bär också, som man kan skölja och äta…
- Och det är så jobbigt att plocka bort alla körsbärskärnor från gräsmattan, tillade han.
”…plocka bort alla körsbärskärnor från gräsmattan”…?!?
Har jag missat något…?