Kommentarer till England: På ostadig mark…

Av: uno

uno — Mon, 24 Nov 2008 17:41:20 +0000

Så är det med havet. Efter några dar därute gungar marken. Jag åkte också till England, på 60-talet med nån båt som jag tror hette Victoria – såg ut som Titanic. Den var rank, och jag var tvungen att sitta i kafeterian eftersom alla spydde under däck! När jag sist var över höll jag på att krocka i första rondellen, tittade åt fel håll! Fast jag kört i Zimbabwe i två år ganska nyligt. Men där satt ratten ju på rätt ratt sida. Som vi brukade säga: right is wrong. Left is right. Kramar

Av: Len

Len — Sun, 23 Nov 2008 19:06:50 +0000

Man erinrar sig förstås sjöpresor man gjort själv. En gjordes en vinter då isen låg massiv på den danska sidan och det inte gick att gå i land i Dragör, dit man på den tiden kunde resa med färja. Isen tornade upp sig.Det blev att ta sig upp till HH och köra hela vägen ner till Köpenhamn. Hotellrummet var redan gånget så ett nytt fick uppletas. Där var det si och så med det privata. Två fastighetsanställda dånare plötsligt in på kvällen och började rota i ett elskåp.
Det var då jag blev övertygad om att det behövdes en Örsundsbro, vilket vi tack och lov har nu!

Av: Monica

Monica — Mon, 17 Nov 2008 23:46:47 +0000

Även min värsta sjösjuka någonsin har varit på en Englandsfärja. Hu så hemskt! Och lång tid tog pin-resan också!!

Av: Ninni

Ninni — Mon, 17 Nov 2008 17:33:44 +0000

Jag känner igen mig…två gånger har jag åkt, en gång Göteborg-Felixstove och en gång Esbjerg-Newcastle . Aldrig mer!!Esbjerg-Newcastle var den värsta resa jag varit med om. Jag lovar, den var värre än den du berättar om för här stängde man serveringarna en stund efter det att vi lämnat land…Den ende som var uppe förutom besättningen var syrrans pojkvän, han hade gjort lumpen i flottan. Vi hade tänkt åka samma väg tillbaka men valde att åka på land så långt som möjligt så det blev via Holland:)
Det där att sjögången satt kvar i kroppen känner jag igen. Lite obehagligt!
Ser fram mot fortsättningen…
Kram Ninni

Av: Ursula S.

Ursula S. — Fri, 14 Nov 2008 23:28:11 +0000

Shirouz: Nämen, Hbg-Hör är alldeles för kort – man hinner ju inte ens ta en fika i lugn och ro! Limhamn-Dragör var minimum, men bäst var de stora färjorna Mö-Kbhvn som slutade gå för evigheter sedan…
Och jag menar inte att jag gillar när det gungar – jag var bara glad att för ovanlighetens skull ha en fördel av mitt dåliga balanssinne… ;-)
Att sjögången skulle sitta kvar i kroppen (eller var det i huvudet?) på mig var jag helt oförberedd på, men det var en intressant erfarenhet och på sätt och vis ganska kul. Har upplevt det efter en hård överfart till Bornholm oxå, senare. Den resan hängde folk över relingen och offrade åt Neptunus, men jag klarade mig! :-)

Av: stella sweden

stella sweden — Fri, 14 Nov 2008 21:18:27 +0000

O tack för alla underbart raaaara kommentarer på min blogg…uppskattar de varkligen vett du!

(för just NU är de sååå värdefulla)

Av: stella sweden

stella sweden — Fri, 14 Nov 2008 21:16:25 +0000

Hadde du suttit i min soffa o berättat så hadd ja int gett mig förnns du berättat HELA historien! Åhhh…jag har väntat sååå..men tålamod är nått du måste lääära dig sa de vise till mig o dåså…bara o vänta….o vänta…o vänta…
Puss på söta pannan o tack för att jag fick veeta att du också tål sjön! Kommer du hit nånn gång så looovar jag dig en litt tur i lilla sjöräddningsbåten i skithårt väder! O så kan vi balansera fikat o mackorna…för vi vet ju hur man gööör!

Av: Shirouz

Shirouz — Fri, 14 Nov 2008 17:34:17 +0000

Jag ler här för jag kan se hur du småsteppar fram mot bokhandeln :)
Jag rös däremot när jag läste om överfarten till Felixtowe, jag är en komplett landkrabba och de enda båtar jag anser är flytfärdiga nog för att härbärgera min kropp måste vara i storleksordningen Helsingörs-färjor. Dock kan jag tycka att de 20 minuter det tar är alldeles för lång tid och för äventyrligt för min smak.
Låter som början på ett härligt äventyr det här, tycker jag :)