Kalmera er, kurtisaner och mammonsträlar!

Det är något märkligt med Ulvstrumpa (Shirouz), hon har en speciell förmåga att inspirera till nya inlägg! Jag börjar skriva en kommentar hos henne, och den blir längre och längre – och plötsligt inser jag att kommentaren börjar bli misstänkt lik ett inlägg!
I dag läste jag hennes inlägg Det kan väl eho begripa!, om Svenska Akademiens självsvåldiga tilltag att stryka ord ur svenska språket, och hon går i taket över att bl a eho, kalmera, kurtisan, lastfull och mammonsträlar ska strykas i SAOL.
Jag håller med – men kalmera dig, sköna Shirouz!
Så länge det finns sådana ordbevarare som du och jag och LordParzifal och Gubben – och många, många fler i de mogna generationerna – så ska vi kämpa för bl a de fagerlockiga kurtisanernas överlevnadsrätt! Dessa arma, lyxklädda mammonsträlar, närmast livegna under pilska furstars nycker, måste skyddas! (Finns ”pilsk” kvar, förresten?) Vi ordsynta ingår ju i ett hemligt Sällskap för Utrotningshotade Ords Bevarande – SUOB, i protest mot snillenas försnillningar ur SAOL…

Hur ska de unga och kommande generationerna kunna rätt förstå ens 1900-talslitteraturen före Ulf Lundell, om ”äldre” ord och uttryck tas bort? Kan dagens gymnasister tillgodogöra sig Strindberg till fullo? Eller ens den betydligt senare skrivande Fritiof Nilsson Piraten?
Akademien får gärna lägga till nya ord, om de känner det nödigt – men de ska hålla tassarna borta från de svenska ord som redan finns, och som använts i generationer!

Jag letar fram listan på Akademiens hemsida, där SAOL kallar den för Utmönstringslista. Med stigande upprördhet scrollar jag bland de svartlistade orden, och jag inser att det är slut med Tillvaron Som Jag Känner Den! Med denna Destruktionslista faller min värld samman, ity det icke längre må finnas hänryckthet, inte ens över lövkojedoft och nya amaryllisarter, inte heller diktargåva eller byrålådsmanuskript, och ingen fjunighet ens på Malö. Jag får varken inneha biskvirecept eller bisonhjord,  inte heller herrtycke eller herdinnedräkt (varken i kombination eller var för sig). Vi förväntas även upphöra med våra eftermiddagsbjudningar, även om vi inte bjudit på vare sig mousserande vin eller murkelomelett.
Och bokvurm ska utrotas! Av Svenska Akademien!
Och det ska bli slut på fri- och rättigheter!
Detta (m)ordiska utraderande är både kultur- och naturskymning, och metoden är listigare än i Fahrenhet 451: I stället för uppseendeväckande bokbål så sker det diskret, ord för ord men i en jättelång rad, och innan vi insett farans vidd så har det gått som Ulvstrumpa förutspår i kommentar nr 4…

Jag uthärdar inte att läsa mer i Utmönstringslistan, emedan den gör mig missfirmlig av missprydande mattögdhet, så jag övergår otrugad till att uppmana mina medbloggare till inlägg med sina Favoritord!
Själv har jag en del favoritord, som måhända är utrotningshotade, understundom. Ett av mina älsklingsord är ”dock”, som väl ingen ungdom i dag begriper. (”Docka” känner de dock till, i olika betydelser.) För snart ett år sedan skrev jag en kärleksförklaring till detta lilla ord, och i mina förälskade ögon är det ett av mina bästa inlägg.
Skrev förresten in ”Dock” i sökrutan överst t h och fick upp inte mindre än 17 inlägg med lilla ”dock” i. Jag har lyckats smyga in det i så olika sammanhang som fuchsior, sniglar, Mount Everest, byte av elmätare, Liza Marklund, gamla bilar, Englandsresa samt eventuell emigration till Afrika!
Dock har jag bara skrivit 85 inlägg totalt, så dock-procenten är hög!
Och i dag kom det med igen… inte mindre än sex gånger! ;-)

10 comments ↓

#1 tindra-annette on 12.03.08 at 14:42

Måhända är ett synnerligen intressant ord. Dock och ty är inte att förglömma de heller.

Ha det bra.

#2 Ninni on 12.03.08 at 16:00

Heja SUOB!

#3 LPWJ on 12.03.08 at 17:08

Damn right ahem jamenar damen har rätt…
” modern svenska
är latmanssvenska, och använder ord med högst 7 bokstäver…det finns
många långa gamla fina svenska ord om ni läser riktiga gamla svenska
författare ist.f. förkortade moderna dåliga kommersiella böcker, idag
deckare imorgon nåt annat skräp…det värsta som finns är slit å släng
samhället …alldenstund kultursveriges hugsvala voro återbringandet av
den klingande dialektala förmågan hos välskrivna rader som icke enbart
blott existera i forntid!”
http://lordparzifal.blogspot.com/2008/07/dem-o-krater-saknar-ni-o-tangenten.html

Mitt favoritord från ”Strindbergska Sverige” är hugsvala.

Be well,
LPWJ

#4 Shirouz on 12.04.08 at 11:00

Jag är med! Jag är med!
Ack, vilken glädje att se en besjälad själ till! (och tror du inte att de luspudlarna tar bort ”besjälad” också?)
Nu har jag försökt bra länge med att öppna pdf-filen med strukna ord för att läsa hela listan och misslyckats å det grövsta(eftersom jag är lika teknisk som en grävling med lovikavantar) så nu vet jag inte om orden ”förbanskad,” ”förgrymmad” och förtörnad fortfarande finns, men det är dem som bäst beskriver mitt kynne just nu.
”Dock” är ett underbart ord, skall helst användas tre gånger om dagen, om jag får bestämma :)
Jag håller med i allt du skriver och en framtid där ingen förstår sig på Piraten verkar tämligen grå för mig, det kan vi inte tillåta!

#5 Shirouz on 12.04.08 at 11:14

Ah, datorn bestämde sig för att samarbeta, pdf-filen är öppnad!
Men rackarns, inte kan de stryka ”fnatt” och ”fnurrighet”?

#6 Bitten on 12.04.08 at 21:16

Doktorer är rätt så bra att bevara gamla ord och uttryck. Det är trevligt att ibland få skriva ord som eljest, tvenne och nihil. Dock förekommer dock ofta, ofta, både i mitt språk och deras.

#7 LPWJ on 12.04.08 at 22:03

Dockar dock doktorn dockan eller doktoranden, tvista de lärde…

Be well,
LPWJ

#8 Monica on 12.05.08 at 10:38

Gjorde en sökning på min blogg också – och hittade 13 dock-innehållande inlägg sedan starten i april.
Så jag är väl lika gammalmodig som du! Mitt eget favvo-ord är dock (hehe) nåväl. Jätteanvändbart. Och snyggt.

#9 stella sweden on 12.06.08 at 20:15

…dock var ett vackert ord ja tror ja glömt dock…
däremot älllskar ja långa ord dock gärna sammansatta som att de hållerihop för att degillarvarandra…likt enlitenjävlsblogg…etc..etc…kalmera att jag dock svamlar grovt nu…

#10 Len on 12.13.08 at 14:11

Kalmera er lite! Svenska språket är ett av de ordrikaste som finns genom tillflödet av nya glosor. Så har det alltid varit. Språkpurister har en omöjlig uppgift om de vill rensa språket, men ska vi ändå behålla allt som en gång använts? Knappast. Språket är en levande organism och ska förändras i takt med att brukarnas villkor förändras.
I utmönstringslistan finns förvisso ord man kan undra över, men tanken är väl att inte fylla ordlistsidorna med både en infinitivform och en presens particip när man lätt kan räkna ut hur participen ska vara i alla fall. Likaså är det kanske inte av nöden att ha konsumföreståndare när man har både konsum och föreståndare?
SAOL ska spegla språket sådant det skrivs och talas i ”bildade kretsar” – och idag, inte igår. Vill man veta hur det talades igår får man vända sig till Svenska Akademiens Ordbok, som efter hundra år bara hunnit till bokstaven S.

Leave a Comment