Är du singel? Hur känner du dig när du blir tillfrågad om ditt ”relationstillstånd”? Säger du ”singel” med stolthet, eller lugnt konstaterande – eller känner du dig besvärad eller misslyckad när du måste deklarera att du är singel? Som en som blivit över, när alla andra hittat Den Rätte eller Rätta? Är man singel för att ”ingen vill ha en”?
Eller är du singel för att du är modig och stark nog att leva ditt eget liv, för att du inte är rädd för att vara ensam och för att du kan trivas i ditt eget sällskap? För att du hellre lever ensam än känner dig ensam i en dålig relation?
Då är du solitär!

”Solitär” betyder i trädgårdssammanhang speciellt utvalda, intressanta växter som planteras fristående, för sig själva, för att man ska se deras speciella karaktär och egenart. Solitärer är växter med en intressant utstrålning och egen personlighet, ofta stolta och högresta, och de behöver inte andra växter intill sig för att frodas – men de kan också mycket väl trivas ihop med andra växter som har samma önskemål och behov beträffande jordmån, sol/värme och mikroklimat.
Själv är jag solitär – vad är du?

(Tack till Ulvstrumpa, som inspirerat mig till detta inlägg.)