England: Hos hunduppfödare i husvagn…

Jag hade bestämt att köpa en valp när jag kom till England och lutade mest åt en Cavalier King Charles Spaniel, men skulle besöka en basenji-uppfödare innan jag bestämde mig. Basenjis är mycket speciella hundar, elegant byggda, charmiga och fascinerande, självständiga i sinnet nästan som en katt – och så kan de inte skälla. Däremot kan de yla, gällt och sjungande…
Kolla här! –  Ooops, voffor blir det på ditta viset? ;-)
I utkanten av stor-London bodde uppfödaren, som hette Janet. Hon bodde i en jättestor husvagn, av den där typen som är avsedd att ställas upp permanent och är en villa i mini-miniatyr. I ett prydligt och lummigt område med många sådana caravans, med en egen liten trädgård runt varje caravan och med höga träd och smala, slingrande vägar bodde hon – och i denna caravan bodde hon med sina fem vuxna basenjis. Emellanåt hade hon även en kull valpar, men inte just då.
Blev mycket väl mottagen av den långa, kraftiga Janet och hennes hundar, och vi satt i det lilla ”vardagsrummet” och drack te medan hundarna ömsom busade, ömsom tiggde biscuits. Och jag undrade hur sjutton det gick att husa en kull livliga valpar på detta begränsade utrymme…
Varje kvadratcentimeter av husvagnen var optimalt utnyttjad, men det var ju trots allt ganska trångt! I ”sovrummet” fanns nästan bara plats till en bred säng – och alla hundarna sov givetvis i sängen, och helst tätt hopträngda intill sin matte.
Janet var väldigt trevlig – livlig, glad och med ett hjärtligt, bullrande skratt – och fysiskt sett mycket olik sina ganska små, eleganta basenjis. Utifrån det yttre skulle man snarare trott att hon skulle valt boxer, eller någon annan bastant byggd ras – men jag tror att man snarare väljer ras efter den inre överensstämmelsen.
Janet berättade bl a om sin väninna Sarah, som flyttat ihop med en ny man i mogen ålder. Sarahs basenjis ville förstås också sova tätt intill sin matte, och den nye mannen accepterade utan protester att de sex hundarna trängdes med dem i sängen.
”Damned understanding bloke!” sa Janet imponerad, och vi skrattade gott i hemligt samförstånd. Våra högljudda, hjärtliga skratt fick Janets basenjis att studsa fram och tillbaka över oss i den trånga soffan, och jag hann se nöjda, instämmande leenden i deras hemlighetsfulla ansikten.
(Länk direkt till YouTube, så att ni kan se, och höra…)

(Sorry, Svenska Speciella Stella – mer mysko än så här blev det inte under min engelska odyssé…)

5 comments ↓

#1 Peace in mind on 02.16.09 at 12:55

e re på sanning…köpa en basenji….jag blir helt i extas!!!

#2 Shirouz on 02.16.09 at 16:12

Åh, vilka hundar! Diesel och Asta Katt meddelar att det där är enda hundsorten som funnit gillande inför deras ögon och öron. Som två tända ljus satt de och lyssnade (för jag var ju tvungen att se fler videor med basenjis)
till joddlandet. :)
Och din error-sida är definitivt den coolaste, no doubt about it som de säger på andra sidan Nordsjön.

#3 Ursula S. on 02.17.09 at 07:55

Peace in mind: Åååh, är du oxå fascinerad av basenjis?!? Så trevligt att kunna sätta sina besökare i extas, bara med ett enda, väl valt ord! ;-D
– – –
Shirouz: Väldans intressant att dina katter lyssnade på basenji-sången – min hund reagerade inte ett dugg! Fastän hon brukar lystra på både vargyl och hundgny, och katt-mjauanden! Jag tror förresten att basenjis har ett par gener från kattsläktet… ;-)

#4 Ursula S. on 02.17.09 at 07:57

Shirouz: P.S. Himla kul att du gillade min Error-sida, jag hade iaf väldigt roligt medan jag satt och skrev den, och filade och filade… (Ursäkta den oavsiktliga fil-lustigheten… :-)

#5 Shirouz on 02.17.09 at 13:26

En utmaning till dig på min blogg. :)http://ulvstrumpa.blogspot.com/2009/02/utmanad.html

Leave a Comment