Jag har fått klagomål…

…och det gör mig både glad och litet skamsen. Jag har fått klagomål på att jag bloggar så sällan – och det är ju sant. Och det känns litet skamligt, men Livet kräver ju sina dagliga insatser och krafttag, och sin tid. Inte minst nu när vi haft vinter och massor av snö i sex veckor redan, jag kan inte minnas en så tidig och så eländigt kall början på vintern! Men det är ju inte konstigt, eftersom det lär vara minst 150 år sedan vintern inleddes så här tidigt, kallt och snörikt. Och jag är förvisso ingen ungdom längre, men jag är trots allt inte 150 år…

Nu sjunger de ”Auld Lang Syne” på teve, vilket påminner mig om nyårsafton 1980, då jag bodde i London och var på en turistfri pub i fattiga stadsdelen Hackney på nyårsafton. Jag hyrde två rum i Hackney, i ett bombskadat hus som en temperamentsfull nordirländska vid namn Rosie Gowing hyrde av London Council. Vid tolvslaget började alla sjunga Auld Lang Syne, och sedan kramade alla alla, inklusive mig, och pussade alla på båda kinderna, och det var en härlig, varm och mycket engelsk stämning och blev ett fint minne för mig. (”Auld Lang Syne” har text av den skotske nationalpoeten Robert Burns men är baserad på en traditionell sång.)
(Och kära, ”temperamental” Rosie, var är du nu? Du råkade ofta i gräl med grannar och kärestor, men du och jag förblev faktiskt hela tiden vänner. Vi höll brevkontakt under ett par år efter min hemresa, men när du flyttat till Wales kom din nya adress bort när jag kort därefter själv flyttade. ”Where are you, Rosie Gowing?!? I miss you, Madeira!” Jag har googlat efter dig många gånger men utan resultat. Numera finns ju Gud och alla människor på Facebook – varför inte du?!?)

Jag lovar att försöka blogga oftare under 2011 än under det gångna året! Jag ska verkligen försöka!!!
Och jag önskar alla ett Gott Nytt År, med mycket glädje, värme och kärlek, och speciellt de som fortfarande tittar in här ibland!
Och en extra varm nyårshälsning till mina bloggvänner, kram på er! Jag tänker på er mycket oftare än jag besöker er, och varje gång jag ser tevereklamen för Tele2:s bredband – det med katten som med växande ”häpnad” gapar större och större – så tänker jag speciellt på bloggvännen Ulvstrumpa. :-)

Nu dånar vinterstormen i husknutarna, och det är nästan dags att skåla.Vi ses igen 2011 – det lovar jag!  :-)

4 comments ↓

#1 Badaren on 01.01.11 at 15:49

Gott Nytt påre!

#2 Kalle Byx on 01.01.11 at 16:57

Skål för det nya året! Och för dig!

#3 Shirouz on 01.03.11 at 10:17

Vad gott att höra av dig och ser fram emot att läsa dig oftare, för övrigt, jag har lovat mig själv samma sak, att höra av mig oftare på bloggen.
Och jag ler här, den katten tycker jag mycket om :)

#4 Agneta on 01.06.11 at 02:39

Jag sällar mig till dem som skålar, för dig och för vårt nya år. Och jag ser fram mot att få läsa dig allt som oftast här på bloggen.
Här står regnet som spön i backen.
Men du Ursula, misströsta inte. snart blommar blåsipporna!

Leave a Comment