Jag slås av häpnad…

…över mitt eget minne, som av outgrundlig anledning tycks bli bättre och bättre! (Fastän jag varken joggar eller motionerar på annat sätt.)

Plötsligt kan det dyka upp ett ord i tankarna, bara sådär, och sedan får det mig att minnas en massa annat. I går kväll, t ex, dök glosan ”shackle” upp i huvudet – och jag tänkte blixtsnabbt: ”Shackleton var väl en brittisk polarforskare?” Och visst var han det, sa Google. Och så läste jag en hel del intressant om honom, t ex att hans drivkraft för att utforska Sydpolen var att vinna sitt hjärtas dam! Han blev adlad av kung Edward VII. Han dog i en hjärtattack 1922 på väg ut på sin fjärde expedition (vid ett stopp på Sydgeorgien) och ligger begravd där. Så hemskt att ligga begravd på Sydpolen! Trots allt mod och risktagande var Shackleton inte vårdslös, står det på Wikipedia. ”Bättre en levande åsna, än ett dött lejon”, skrev han i ett brev till sin älskade hustru.

Sedan tänkte jag på Per Olof Sundmans frysrysande roman ”Ingenjör Andre’s luftfärd”, som jag sträckläste i nagelbitande spänning under ett yrande snöoväder på 80-talet, och jag kom ihåg både Fraenkel och Strindberg. Och sedan kom jag att tänka på Frans G Bengtsson och ett par små kåserande noveller av honom. En handlade om hans skräckupplevelse av att fotograferas, som barn – han trodde att kameran skulle krympa och platta till honom, så att han blev som fotografierna av hans döda släktingar. En annan handlade om spöken, och att det finns trer4 sorters människor 1. de som tror på spöken och är rädda för dem, 2. de som tror på spöken men inte är rädda, 3. de som inte tror på spöken men är rädda för dem… 

Ja, så där kan det gå till när jag minns. Jag vet aldrig var jag hamnar, jag förlyttar mig med gränslös lätthet från britter på Sydpolen till en kraschad svensk luftballong på väg till Nordpolen.  Man vet aldrig var man har mig.

3 comments ↓

#1 Ursula S. on 10.22.16 at 23:37

Språnget från polarexpeditioner till Frans G Bengtsson var inte så halsbrytande som det kan tyckas – jag mindes väl Frans G:s skräck för fotografering när jag såg porträtten av polarforskarna på Wikipedia.
Sedan associerade och mindes jag vidare, från spökena, men jag tyckte det var lagom att sluta där.

#2 Kalle Byx on 10.23.16 at 12:17

Spännande. Jag minns ingenting jag.

#3 Ursula S. on 10.23.16 at 12:44

Jo, du minns säkert en väldig massa, men du har nog inte tid att låta det komma fram! Vad tänker du på när du löptränar?

Leave a Comment