Entries Tagged 'Musik' ↓

Som en bro…

… över mörka vatten har den här sången av Paul Simon, framförd av Simon och Garfunkel, fungerat för mig många gånger. Art Garfunkels röst är himmelskt vacker, och texten är öppen för olika tolkningar. Den finns översatt till svenska – av Åke Arenhill, pm jag inte minns fel.

Detta var inte den bästa videon i mitt tycke, men jag lyckades inte hitta tillbaka till den jag tyckte bäst om nu när jag skriver detta. Hade redan skrivit ett längre inlägg och sparat utkastet, men WordPress – eller vem den skyldige nu är – förskingrade det när jag redigerade vidare, så nu publicerar jag den här videon för att hålla gårdagens löfte om en YouTube-video idag. Återkommer med ändring när jag återfunnit den video jag tyckte bäst om. Under tiden kan ni ju själva botanisera bland de övriga YouTuberna som kommer upp i fönstret efter den här versionen.
Ni andra som var med när Simon och Garfunkel spelades flitigt får kanske också många nostalgiska minnesglimtar, liksom jag.

Svindlande balansgång mellan WTC’s båda torn 1974

Se något annat än 10-årsdagens outhärdligt långa sändning om de forna tvillingtornen – något lika otroligt men utan död och förintelse, bara med fantastisk, svindlande skönhet:

På videon syns den unge fransmannen Philippe Petit, när han tidigt på morgonen den 7 augusti 1974 under 45 minuter dansade på lina fram och tillbaka mellan de båda tvillingtornen när de byggts till sin fulla höjd men var till stor del outhyrda och ännu inte helt färdigbyggda. Faktum är att tvillingtornen var mycket kritiserade av både allmänhet och arkitekter, och en ekonomisk kollaps för hela projektet var mycket nära när Petits balanskonst väckte internationell beundran och gav enorm mediauppmärksamhet och reklam även för WTC.

Det tog Petit och hans närmaste vänner flera år att förbereda dansen mellan tornen, och de måste planera noga så att det kunde genomföras när tornen byggts till full höjd men innan det var för många som rörde sig i och kring byggnaderna.
Den vackra pianomusiken är Erik Satie’s Gymnopédie No.1.

Jag kan bara inte låta bli…

Det blev tydligen Mozartfestival här på bloggen! :-)
Videon visar Salieris första möte med Mozart: en barnslig, vulgär, ung Mozart, som tumlar runt på parketten med sin käresta – medan Salieri åser det hela gömd bakom ett dignande festbord. Plötsligt hörs musik på avstånd, Mozart kommer snabbt på fötter och allt flamsande är som bortblåst…
Salieris ansikte, när han inser att den vulgäre snorvalpen är den gudabenådade kompositören Mozart, är imponerande uttrycksfull

För övrigt tycker jag att den ungt medelålders Salieri är oerhört attraktiv, med sina mörka ögon, vackra ögonbryn och sin intensiva blick, och med sitt maskulint vackra ansikte. Och hans näsa – så latinskt snygg, och så manlig! (Har jag gjort bort mig nu?)

Och slutet av videon, med den vackra Serenaden för blåsare som den åldrade Salieri ömsint och beundransfullt beskriver, är en av filmens mest minnesvärda scener. Åtminstone för mig.

Mozart, scener ur Milos Formans underbara film ”Amadeus”

Jag har älskat Mozarts musik i nästan hela mitt liv, och jag njöt lika mycket av musiken som av bilderna och handlingen när jag såg filmen ”Amadeus”. Gatubilderna och husens ytterfasader lär vara inspelade i gamla Prag, för övrigt.
Det var väldigt svårt att välja Mozart-video på YouTube, för det finns så oerhört många, och jag ville ha så många…
Notera att de olika musikstyckenas namn, inklusive Köchelnummer och sats, visas överst i filmrutan och skiftar när musiken byts.

F Murray Abraham gör en lysande prestation som Antonio Salieri, filmens egentliga huvudperson och, som han säger i slutet av filmen, ”alla medelmåttors mästare och beskyddare”. Jag har för mig att han vann en Oscar för Bästa biroll – välförtjänt!

En berörande röst…

Här är tredje varianten av ”Les feuilles mortes”, som i den mycket fria översättningen till engelska döpts till ”Autumn leaves”. Prévert skulle nog inte känt igen sin franska ursprungstext… Bland andra Frank Sinatra och flera amerikanska jazzsångerskor har sjungit in ”Autumn leaves”, men jag valde en live-inspelning med Eva Cassidy. Hon har en fascinerande, variationsrik röst, som förmedlar både sårbarhet och känslig styrka.
Eva Cassidy föddes i Washington, D. C. 1963 och ansågs tidigt vara en musikalisk talang, men hon var extremt blyg och hade svårt för att uppträda inför större publik. Verkligt känd blev hon först efter sin död, när en engelsk radiokanal började spela hennes musik, och sju år efter hennes död nådde hennes album de brittiska topplistorna och såldes i miljonupplagor. Eva Cassidy dog i cancer 1996, bara 33 år gammal.
Det enkla ackompanjemanget på videon (Eva Cassidy spelar själv gitarr, och ett piano samspelar i bakgrunden) framhäver Cassidys röst på ett fint sätt, som känsligt förmedlar originalmelodins tonfall av kärleksfullt vemod.

Uppdaterat augusti 2011:
Råkade upptäcka att ”Autumn leaves” inte längre finns tillgänglig på YouTube, så jag lägger in en video där Eva Cassidy sjunger ”Over the Rainbow” vackrare och mer gripande än jag hört någon annan sjunga den.