Många av mina fuchsior led lika mycket som jag av den förlamande värmeböljan, trots nogrann vattning, för mina fuchsior föredrar samma temperatur som jag gör: 18-20 grader. Och både jag och de flesta av mina fuchsior har svårt att stå ut med gassande sol några längre stunder… Många får skugga under ett stort parasoll, andra ställde jag i den vandrande skuggan under äppelträdet – den största av dem den starkväxande och storblommiga  ”Indian Maid”, en pampig skönhet:

Ja, sedan byttes värmeböljan ganska hastigt mot rena regnperioden, och fuchsior gillar visserligen en dusch allt som oftast – men regn hela dagarna kan bli för mycket för både folk och fuchsior. Fuchsiorna kan få gråmögel om de står för tätt, och själv blir jag frustrerad av att inte kunna uträtta mycket i trädgården.

Har börjat ta sticklingar för andra gången i år, och den här omgången hoppas jag på extra bra och snabbt resultat med hjälp av rotningsmedlet Clonex, som jag fick tips om i ett forum på Allt om Trädgårds hemsida och köpte från Ebboflod i Oxie, utanför Malmö. Och nu har jag fått sticklingar av både svart mullbärsträd  och rödblommande kastanj, och av flera olika Nerium, och så ska jag ta sticklingar av min citronverbena (som jag aldrig lyckats med förut)  och av mitt luktolvon, som är helt fantastiskt när det blommar – vilken blomprakt, och vilken ljuvlig doft! Kastanjen och mullbärsträdet är väl egentligen helt fel tid att föröka nu, när de börjar förbereda sig för vintervilan – men jag ska i alla fall försöka!
En bild av den rödblommande kastanjen kommer i ett av de närmast följande inläggen , den var sååå otroligt vacker att den nästan tog andan ur mig – tänk om Clonex kan ge mig ett kastanjeträd med röda blomspiror…!

för badkaret, ja nästintill hela badrummet, är fullt av fuchsior! Likaså hallen, och i köket trängs även några rosenpelargoner…’
Det är likadant varje höst: när första nattfrosten kommer så far jag som en skottspole för att rädda in så många spridda krukväxter som jag hinner, och de som står samlade i stora grupper får ett hölje av dubbel fiberduk (som skyddar mot lätt frost, men som här ibland blåser av under natten om den inte förtöjs…).
Fast så här gör jag bara när det förutspås mildare väder igen, så nu är badrummet snart utrymt igen för jag längtar verkligen efter en dusch i kväll!
Förresten, har ni lagt märke till att det under vår och höst ofta är som kallast när det är fullmåne, och dagarna däromkring? Det är därför jag försöker skjuta på invintringen så länge som möjligt, för många av både fuchsiorna och pelargonerna är fortfarande fulla med blommor och knoppar…
Jag håller stånd mot vintern så länge jag förmår!

Fuchsiorna blommar fortfarande, ganska obekymrade om de ganska lätta nattfrosterna som kommit. De plantor som står allra vackrast i blom bär jag in i hallen på kvällarna, och så ut på yttertrappan igen nästa förmiddag. Att även dagarna kan vara kyliga, kanske bara runt 6-8 plusgrader, har inte fuchsiorna något emot – de är tuffa, tåliga växter som föredrar svalka framför värmeböljor!
Fotona nedan är dock tagna i augusti, när fuchsiorna bjöd på sin vackraste blomning…

Bilden ovan: den storblommiga First Lady, en riktig primadonna…
Bilden nedan: Den pytte-pytte-lilla blekrosa microphylla-fuchsian nere t. v. är inte större än en liten lillfinger-nagel! Den eleganta vita fuchsian Evensong ser jättestor ut jämfört med encliandran, men är i verkligheten bara medelstor.

De småblommiga fuchsiasorterna brukar kompensera blommornas litenhet med en desto mer överdådig rikedom av blommor!

Ovan: Den storblommiga Marcus Graham, som dessutom ger rik blomning, vilket är ganska ovanligt för storblommiga fuchsiasorter. Nedan: En humla på kärleksfullt besök hos en Bella Rozella – min mest storblommiga fuchsia! Jämför humlans storlek med blommans…!

De fuchsior som är överblommade och börjar se risiga ut har jag än så länge ute (20 oktober, i zon 2), men i skyddat läge och med plastdukar som nattligt skydd. Men nu är det nog hög tid att flytta in allihop för vinterförvaring – men favoriter och späda plantor får stå uppe i bostaden och växa på sparlåga till våren…

På tal om våren kommer jag att tänka på spirande små fröplantor – och på ett inlägg hos Leo Beata om små, små plantor från frön hon tagit från en av sina egna fuchsior! Det kan bli fuchsia-syskon med väldigt olika utseenden, beroende på hur generna råkat kombineras… I bästa fall kan det bli alldeles underbart vackra blommor! Mamman kan vara en Celia Smedley, som är en underbar sort och kan bli mer än manshög! Den som vill försöka identifiera en namnlös fuchsia kan leta i Sv. Fuchsiasällskapets bildgalleri med mängder av fuchsiasorter! Varning, dock, för att bildernas färgnyanser inte alltid stämmer helt med verkligheten… Ibland finns mer än ett foto av en sort – kolla då alla fotona och försök att upptäcka färgstick med hjälp av bladverkets färg. På siten finns även odlingsråd, bl a om vinterförvaring, kolla bland de många länkarna!
Det ska bli spännande att få veta hur dina små fröfuchsior ser ut när de blommar nästa sommar, Leo Beata – jag håller tummarna!