Kostölden igen: hur KORKAD får man vara?!?

Nu har Sörmlandspolisen hållit ko-bonden häktad i två dygn, ”under pressande förhör”. Med resultat att bonden nu själv är misstänkt, för försök till grovt bedrägeri.
Och Sörmlandspolisen har gjort husrannsakan i ett antal fryscontainrar på gården, enligt Expressen, och hittat köttpaket och spår av djur. Extra intressant lär en container märkt med numret 13 ha varit… Fanns månne kossornas ID-brickor där, ni vet de där fula, gula plastbrickorna som alla kossor numera måste h, en i varje öra…
Expressen rapporterar i dag även att bonden i december 1211 anmälde stöld av 1 ton med bl a julskinkor från en släpkärra inför en julmarknad utanför Rosendals trädgårdar. Den gången fick han ut 200.000 kr i ersättning från försäkringsbolaget.

Nu undrar jag: hur korkad får man vara? Hur korkad (eller lat?) kunde den lokala polisen vara, som inte undersökte containrarna? Och hur kunde bonden tro att försäkringsbolaget utan misstankar skulle betala ut ersättning en gång till, och nu till ett flera gånger högre belopp?
Om Leif G W Persson såg containrarna vid sitt besök på gården fattade han säkert snabbt varthän korna kunde försvunnit så snabbt!
För övrigt finns det stränga bestämmelser kring hur slakt av stora djur ska gå till, det får inte vem som helst ge sig på, och dessutom ska slaktkropparna veterinärbesiktigas innan köttet får säljas. Det kan alltså tillkomma ytterligare misstankar.

Om ko-stölden: vilken miss!

Vid mordfall brukar alltid den som sist såg offret vid liv vara intressant för polisen. Vem som sist såg ko-bondens försvunna djur har vi hört, det var b0nden själv – fast misstänkt nog mitt i natten…
Men – slog det mig plötsligt – vem mer såg korna på bondens gård? Stället verkar ligga ganska ensligt, utan nära grannar – kanske har ingen sett de 69 korna på gården på flera veckor?!? I så fall har vi ju bara bondens ord på att korna fanns där natten innan slakttransporterna skulle komma. Kossorna kan ju ha förts bort 2-6 i taget, t ex i ett vanligt hästsläp eller en liten hästbuss, och under flera veckor – betydligt mer diskret än med stora lastbilar, och kräver dessutom ingen medhjälpare om man är ko-duktig.
Var finns trovärdiga, utomstående ko-vittnen?
När såg någon senast de försvunna korna på gården?
Och hur kunde jag missa att någon utomstående måste kunna bekräfta kornas närvaro på gården, för att bondens ord skulle vara något värda? Fast jag tyckte ju att det var misstänkt när bonden sa att han sett dem 4-5 timmar innan de plötsligt var försvunna på morgonen. Jag skulle tänkt ett snäpp vidare där…
Att anmäla korna till slakt, och att be Leif G W Persson om hjälp, kan ju vara baksluga försök att indikera oskuld – men sånt lurar ju inte Leif G W, och f ö inte mig heller…
På tisdag i nästa vecka får vi nog veta upplösningen i Veckans brott… ;-)

Ko-stölden på väg att klaras upp?

Den famösa stölden av 69 kor, som försvann natten innan de skulle till slakteriet, kan vara på väg att klaras upp av Sörmlandspolisen, enligt ett kort nyhetstelegram i går…
Redan när bonden berättade om hur han på morgonen upptäckte att alla korna var borta reagerade jag starkt på en sak som han sa:
”Jag hade tittat till dem bara 4 timmar tidigare.”
Jag vet ingen bonde som går ut i lagården mitt i natten, om där inte finns någon ko som är på väg att kalva. Och det kan det ju rimligtvis inte funnits bland slaktkorna. Repliken var misstänkt, i mina ko-erfarna öron, och jag tänkte genast att det var underligt att de försvann just natten innan de skulle hämtas till slakt. Det måste ha gjorts av någon eller några som visste att de skulle iväg till slakt just den dagen.
Min förste misstänkte var förstås bonden själv, med hjälp av några ko-vana kumpaner,  eller möjligen personer från slakteriet.
Att lasta så många fullvuxna nötkreatur tar sin tid, och två kreatursbilar med var sitt släp passerar man nog inte nattetid utan att någon märkt det, åtminstone inte stöldgårdens närhet. Och inte i mottagargårdens närhet heller.
Och vart fördes alla dessa kor? Kanske ut ur Sverige, eller till ett diskret lokaliserat litet slakteri med möjlighet att hysa korna några dagar tills alla var slaktade.
Och om de slaktats i Sverige – vart har då allt köttet tagit vägen? Det krävs mååånga stora frysboxar för att hysa allt köttet från den ko-hjorden! Kanske har köttet hämtats av olika restauranger, eller körts i frysbilar till annat land.
Och vart har i så fall allt slaktavfallet tagit vägen? Det blir mycket slaktavfall efter 69 kor!
Om bonden själv var inblandad, kanske för att få ut försäkringspengar förutom slaktpriset, så gjorde han en stor miss när han kontaktade Leif  G W Persson ”för att få Leif G W Perssons hjälp”. Antingen ville han framstå i oskyldig dager, eller kände sig så säker att han var övermodig, eller så insåg han inte Leif G W:s skicklighet även på området boskapsstöld.
Mitt tips är att korna fördes levande ut ur Sverige, eller blev slaktade ganska omgående och att köttet sedan såldes direkt till restauranger eller storkök, eller till livsmedelsföretag i eller utanför Sverige. Eller till alla fyra grupperna.
Det ska bli spännande att ta del av upplösningen på Sveriges största boskapsstöld!

P.S. I förra veckans avsnitt av teveprogrammet ”Veckans brott” skrev Leif G W Persson ner sin uttänkta lösning på kostölden, lade lösningen i ett kuvert och slickade igen kuvertet. Det ska öppnas när polisen presenterat sin lösning, eller när åklagaren slagit till. Jag är säker på att Leif G W prickat rätt!