Yangtorp sålt, styrs av Bongart IGEN!

Nu är Yangtorp äntligen sålt – till en stiftelse som kontrolleras av Marcus Bongart! Samme man, alltså, som drev det i konkurs hösten 2011 – med skulder på uppemot 50 miljoner.
Enligt en talesman för stiftelsen har de betalat ca 4 miljoner i inköpssumma för Yangtorp i dess nuvarande, ofärdiga, fuskbyggda vatten- och fuktskadade skick, och berövat sina koppartak av tjuvar medan det stod tomt och övergivet. Enligt stiftelsens talesman Ulf Åberg krävs det 10-15 miljoner och ca 1 år för att åtgärda alla fel, brister och skador (sagt i telefonintervju med Sydnytt på Askonsdagen).

266293

Foto och copyright © Christian Andersson,. som generöst låtit mig använda bilden, liksom bilden nedan – tack, Christian! Klicka på bilden, om du vill se fler av Christians bilder från Yangtorp!

 

Ovan syns det som var begynnelsen av Yangtorp: överdelen av gaveln på den gamla skolan i Jönstorp, som blev helt inbyggd i ”templet Yangtorp”.
Nedan en interiörbild från ett översvämmat stort, ofärdigt rum. Det har regnat in och ”allting flyter”, som Herakleitos skrev – ”panta rei”.

”Allting flyter” är hämtat ur Herakleitos autentiska sats: ”Man kan inte två gånger stiga ner i samma flod. I samma vatten stiger vi och stiger vi icke, det är vi och det är icke vi”
Denna sats är nog bland de mest kända satserna tillsammans med läran om motsatsernas förening. Med satsen menar Herakleitos att allting ständigt förändras, men de håller sig fortfarande inom sina mått, och är på så sätt konstanta, samtidigt som de är föränderliga.
I och med att man sätter sin fot i vattnet har det förändrats, vattnet som floden bestod av har runnit längre ner i floden. (Källa: Wikipedia)

266288

Foto och copyright © Christian Andersson. Klicka på bilden, om du vill se fler av Christians bilder från det förfallna Yangtorp!

Dock har jag svårt att tro att herr Bongart har förändrats, och jag vet att jag inte är ensam om att befara fler konkurser så länge Bongart är inblandad – spåren förskräcker! (Och där fick jag dessutom in mitt lilla favoritord ”dock”, alltför bortglömt numera.)

…utan att passera GÅ?

Råkade höra en tyst konversation på Yangtorp häromdagen:

Den trötta besökaren fick genast svar av ett ännu tröttare lejon, som ännu inte visste att munkens överklagan inte fick Tingsrätten att ändra sitt beslut om kvarstad och konkursförvaltarens övertagande av alla aktier, eftersom rätten bedömde att ”sabotagerisk föreligger”.

Ibland säger en bild mer än tusen ord – så dock inte de här bilderna, utan betraktarens egen fantasi får själv tänka sig vilka ord som kan passa bilden. Ovan ser ni vad jag själv genast kom att tänka…

Den som vill läsa kalla fakta kan hitta det på civilekonom Johan Schlasbergs site, som uppdateras löpande, och i Skånska Dagbladet, som bevakat Yangtorp länge och väl.

Yangtorp: marken gungar, konkursen snurrar allt närmare…

I dag ska jag citera ur en del tidningar, men först en bild som jag behandlat med flera olika förvrängningsfilter i Photoshop för att illustrera rubrikorden ”Marken gungar”… Jag tycker fotot blev riktigt snyggt – och visst ser bygget mer spännande ut så här…?
Marken gungar under Yangtorp

Ur Skånska Dagbladet 15.10:
”I mitten av september fattade Malmö tingsrätt beslut om en så kallad företagsrekonstruktion. Det betyder att en rekonstruktör går in för att försöka rädda företaget från konkurs. En företagsrekonstruktion ger även tillgång till den statliga lönegarantin. Sammanlagt får 15 av de anställda lön från staten under minst tre månader.
För att få genomföra en företagsrekonstruktion krävs att affärsidén är trovärdig och att det bedöms finnas möjlighet för företaget att komma på fötter igen.”
I en kommentar skriver signaturen Insider:  ”Enligt beslut i Malmö Tingsrätt idag den 11 oktober skall företagsrekonstruktionen i Swedish Medical Qigong AB och dess moderbolag upphöra omgående. Bolagen har själv anmält tidigare till Tingsrätten att de idag är på obestånd och inte kan betala sina lån eller sina leverantörer.
Förra året gjorde företaget bakom Yangtorp en förlust på 4,2 miljoner.

Men enligt uppgift i går, 25.10.10, håller restaurangen på Yangtorp fortfarande öppet på helgerna – men hur ska de anställda få sina löner, när företaget är på obestånd och inte längre omfattas av den statliga lönegarantin? Undrar jag!

Norra Skåne har pratat med flera anställda och har uppgifter som jag inte sett i övriga webbtidningar, beröm till dem för det! Under rubriken ”Personalen slog larm om arbetsförhållandena”  skriver Norra Skåne bl a:
”De anställda berättar att de inte fick ha någon kontakt med någon ur styrelsen. Men när de uppfattade att arbetsmiljön förvärrades valde de gå samman och kontakta Anni-Frid Reuss.
–En av de tidigare anställda skrev mejl där vi berättade om hur det stod till. Till svar fick vi att hon skulle kolla upp det, säger en av kvinnorna som berättar att flera av de anställda blivit väldigt illa berörda av behandlingen på Yangtorp, som de i vissa fall beskriver som rena mobbningen.”
(Jag har själv hört exempel på hur en ur personalen blev utskälld inför flera andra och som slutkläm blev uppsagd på fläcken.)
”Det är den värsta arbetsplats jag någonsin varit på. Allting byggde på en strikt hierarki där vi var längst ner och master var högst upp.
Så beskriver en av kvinnorna hur arbetsförhållandena på Yangtorp såg ut. Enligt dem var det i princip ingen som stannade mer än ett fåtal månader på företaget. När de började i januari var de 14 stycken, i dag är ingen av dessa 14 kvar.”

Ur Norra Skåne 17.10:
”Flera tidigare anställda på Yangtorp som kontaktat tidningen berättar om en värld där Marcus Bongart insisterade på att tilltalas som master och styrde sin anläggning med hård hand.
Redan tidigt fick de anställda reda på vilka som stod bakom företaget, men på grund av att dessa personer inte ville synas i offentligheten fick de anställda skriva på ett kontrakt där de lovade att inte berätta för någon om vad som hände på Yangtorp.
Det var på ett så kallat champagnemöte som de anställda fick möta den namnkunniga styrelsen. Alla utom Tomas Ledin, som var på turné, var närvarande, berättar de.
– Vi skulle tilltala Anni-Frid som prinsessan och hennes partner Henry Smith som lord eller sir, säger en av kvinnorna som tidningen träffat. Master krävde att det skulle vara så märkvärdigt, att vi skulle visa den största respekt för dessa människor.”
Enligt de tidigare anställda som Norra Skåne talat med sades det redan från början att ”Yangtorp skulle drivas som ett femstjärnigt lyxhotell med ambitionen att locka kändisar och människor med mycket pengar”.  Som exempel på lyxen nämnde en av de tidigare anställda att när de skulle köpa in 120 tallrikar till Yangtorp kunde de få kosta upp till 500 kronor per tallrik. ”Marcus Bongart hävdade redan första veckan att vi skulle komma med i Michelinguiden.

(Jag blir alldeles snurrig av alla motsägelsefulla uttalanden – inte minst säger Marcus Bongart emot sig själv vid olika tillfällen och i olika tidningar! Fotot nedan är taget på innergården, med byggnadsskelettet i bakgrunden, och jag har använt ett PS-filter som heter Polära koordinater, ffg.)
Men blir alldeles snurrig...

Sista gången Anni-Frid Reuss besökte Yangtorp gick tonerna höga, enligt den före detta personalen. Anni-Frid var inte nöjd med hur verksamheten sköttes och hur pengarna spenderades.
Marcus Bongart själv kommenterar bara:
”Jag är en kinesisk läkare och jag har som policy att aldrig avslöja vilka som kommer in på Yangtorp. Jag kan även säga att det aldrig varit min avsikt att göra Yangtorp till ett lyxhotell.”

SDS hade en väldigt positiv artikel om Yangtorp den 15 juli 2008, där man bl a kan läsa:
”En buddha inköpt på Bo Ohlsson i Tomelilla. Och en viss Master Marcus som utför healing. Allt sker i ett asiatiskt tempel i skogen utanför Hörby. Humbug? Nä, en exotisk oas där frid får råda.
Master Marcus heter Bongart i efternamn. på 1980-talet drev han en klinik i alternativ medicin i Vellinge. Så småningom for han till Kina och Tibet och utvecklade sitt yrke till att omfatta den kinesiska läkekonsten. För 800 spänn kan du nu få en diagnos, följd av lämplig behandling som akupunktur.”

I en stor artikel i SkD 16.4 i år, med rubriken ”Yangtorp slår upp dörrarna”, kan man läsa:
”Marcus Bongart säger sig inte veta hur mycket det kostar att bygga Yangtorp, som är skapat utifrån hans ritningar och visioner.
– Jag har inte råd med det så naturligtvis handlar det om lån. Ska man skapa något unikt så kostar det enormt mycket pengar.”
(Min kommentar: Helt obegripligt att ens lägga första stenen till ett jättebygge utan att ha välgrundade kalkyler över totalkostnaden!!! Och inte sjutton måste det kosta enormt mycket pengar att skapa något unikt – det vore väl en större utmaning och prestation att skapa något vackert och unikt med en liten men väl använd budget?)

Men enligt Expressen 13.10 säger Marcus Bongart själv att ”de 46 miljonerna har aldrig varit ett lån, utan ett sätt för Frida att stödja verksamheten.” Han menar att han och företaget blivit lurade och att sångerskan tänker bygga om Yangtorp till ett lyxhotell för att tjäna pengar.
”Men Anni-Frids advokat Carl-Gustaf Söder säger att du har skrivit på ett skuldebrev”, konfronterar Expressen Marcus Bongart – och på det svarar Master Marcus:
”Det finns en tvist om hur de har blivit påskrivna. Påskrifter har hamnat på papper utan att man känt till vad man skriver på. Vi har blivit lurade. Vi har inte haft något avtal om någon form av lån.”
Anni-Frids advokat Carl-Gustaf Söder kommenterar bara:
”Jag har reversen i min hand, så det är klart att de skrivit på reversen.
Deras invändning är enligt mig inte seriös.”

Till sist ett par kommentarer från juli 2008 från bloggen Sifu Henrik:
Postat av: P-O
Min mor bor brevid Yangtorp. En dag gick hon dit för att göra en hälsoundersökning, antagligen mest av nyfikenhet. Diagnosen min mor fick visade att hennes mjälte var ovän med hennes lever…
Postat av: Sifu Henrik
Vad skulle hon göra för att hennes organ skulle bli vänner igen?
Postat av: P-O
Min mor fick örtmedicin som skulle skapa harmoni mellan organen, om det hjälpte vet jag ej.

Ja, man kan spendera 800 kr på många olika sätt…
Eller, som min bloggvän Badaren brukar säga: ”Det finns folk till allt!”. Och Badaren har alltid rätt. ;-)

Yangtorp – det nu så omskrivna…

I början av maj i år var jag på besök på Yangtorp, tillsammans med en stor grupp lokalboende. Master Marcus (som han insisterar på att bli tilltalad – ingen buddhistisk eller taoistisk ödmjukhet där, inte) ville göra PR för sitt tempel och sin verksamhet. Jag kom in bland de första, och Marcus såg att jag hade kamera och uttryckte inga invändningar mot mitt fotograferande, han ställde t o m upp framför kameran – men han tittade inte spontant in i min kamera:
Master Marcus visar Yangtorp

Det överväldigande stora lyxprojektet var inte färdigbyggd, och den ofärdiga plattläggningen gav ett intryck av att arbetarna gett sig av väldigt plötsligt. Längst bort syns en byggnadsdel som fortfarande bara var ett skelett:

Alltsammans var oerhört speciellt och Kinainspirerat, med lejonskulpturer och enorma urnor som – det medges :-)  – jag gärna haft vid min betydligt mer oansenliga boning…

…och jag undrade hur många miljoner som dittills lagts ner på all denna prakt, som väckte häpna kommentarer bland besökarna.
När alla begrundat detta sällsamma bygge, så fullständigt främmande där i den skånska bokskogen och med enebackar runt knuten, samlades de framför Master Marcus som höll ett utdraget föredrag om sitt liv, sin långa utbildning inom kinesisk medicin och qigong, sin enastående kompetens och hur han skapade Yangtorp för att bli ett österländskt andligt centrum:

Efter det segdragna föredraget fick vi gå omkring, äta eller ta en dyr fika i den tjusiga restaurangdelen, och titta in i några av de lyxladdade hotellrum som hunnit bli färdiga och inredda:

Tvättställen var de vackraste och lyxigast jag sett, och de tjusiga duscharna hade en mängd inbyggda massagemunstycken, och lokalbefolkningen utbrast viskande  ”Ååååh!” och ”Ooooh!” när vi tittade in i rummen.

Och jag kände ett naggande obehag vid åsynen av all denna oerhörda lyx, när jag tänkte på dem som byggt denna storhetsvansinniga anläggning – och jag mindes hur en av dem, en ung rumän, bodde medan han arbetade med att bygga Yangtorp:

Han hyrde ett oisolerat, fuktskadat uterum inom cykelavstånd från Yangtorp, och han hade varken dusch eller ens det enklaste tvättställ. Uterummet hade varken vatten eller avlopp. Han hade tillgång till ett gammalt kök i ett övergivet hus i närheten, och där fick han värma vatten på spisen och tvätta sig i köksvasken. Den enda lyx han hade var en ny kaffebryggare, och efter sina långa arbetsdagar lade han sig att sova i den smala soffan som fanns i det kalla lilla uterummet.

(Jag missade början av tidningarnas skriverier om Yangtorp och Abba-Fridas krav på 46 miljoner, så jag känner bara till vissa av de bilder som publicerats i pressen. Såvitt jag vet har de inte visat bilder från Yangtorps heliga innergård, som tillfälliga besökare normalt inte får se.  Jag har fler bilder från Yangtorp, men de här räcker väl för att ge en uppfattning om Master Marcus ”livsverk”, som han själv kallar det. )